/ Barn & familj /

När tre ska bli fyra

I onsdags var jag och Markus in till Läkarhuset vid Odenplan i Stockholm. Där hade vi tid för ett rutinultraljud klockan 14:30. Vi fick vänta ett bra tag, men någon gång innan klockan hade slagit 15:00 fick vi komma in.
Vi hade bestämt innan att vi inte skulle ta reda på könet. Det bestämde vi redan när jag var gravid med Hailey. Men när vi satt i bilen på väg in så var vi ganska frestade på att få veta. Men vi höll oss! Så om det är en pojke eller flicka återstår att se när lillen bestämmer sig för att dyka upp.
 
Så hur gick det här till egentligen? Vi skulle ju inte ha barn förrän 2018! Jag läste igenom mitt inlägg som jag skrev på nyårsafton och där skrev jag "att jag hoppades på att bli gravid någon gång under 2017". Då visste jag inte att det skulle ske redan första månaden på det nya året! Vi försökte inte att bli gravida, men vi skyddade oss inte heller. Vi hade koll på ägglossningen och körde på NOLL mys i sänghalmen under den veckan. Det har funkat sen Hailey föddes. Men just denna månad så "råkade" det bli lite mys ändå under ägglossningsveckan. Vi tänkte "vad är oddsen att det blir bebis just denna gång?". Men vi tillverkade visst en bebis då! Oplanerat, men otroligt välkommet!
 
Mensen, som hade varit som en klocka sen i somras, skulle komma på onsdagen den 25:e januari. Onsdagen kom, men ingen mens. Torsdag, samma sak där.
Jag hade haft en liten, liten känsla (misstanke) om att något var annorlunda. Veckan innan var jag helt tokig i mat. Jag ville äta ALLT! Sen kom helgen och jag kände mig lite illamående och tappade matlusten. Jag fortsatte att känna noll matlust och vara illmående hela veckan efter också. Jag sa även till Markus att jag kanske var gravid. Men han trodde inte det alls!
 
Hur som helst så kom fredagen den 27:e januari. Jag och Hailey vaknade som vanligt och gick till badrummet för att byta blöja. Jag hade tänkt för mig själv att jag skulle ta ett graviditetstest på söndagen (om nu mensen inte skulle dyka upp). Men jag kunde inte hålla mig. Sen så skulle vi bort på lördagen så då kunde det vara skönt att veta om jag kunde dricka vin eller inte.
Så jag tog ett test som snabbt visade två streck. Två streck? Var det positivt eller negativt? Jag var tvungen att läsa på förpackningen. POSITIVT!
Jag ringde till Markus som var på jobbet och hade precis ätit frukost. Han blev så jäkla chockad. Hade trodde att Kanada-resan var förstörd (att vi inte kunde åka)! Så vi la på och jag kände mig inte alls glad som jag var innan samtalet.
Jag satte mig ner och kolla upp de flygbolag som vi skulle flyga med och hur deras bestämmelser var för att flyga som gravid. Det var inga problem alls! Markus ringde upp mig lite senare och bad om ursäkt. Han (vi) hade ju inte planerat detta! Ibland blir det inte som man har tänkt. Han blev lugn när jag berättade att det var lugnt med Kanada-resan. Han blev glad i alla fall.
 
Vi la på och jag kände mig lite osäker. Tänk om testet visade fel resultat? Det har man ju hört att det kan hända. Dessutom så hade jag köpt testen från Wish för 9 kronor (5-pack). Så kvaliteten kanske inte var helt hundra?
Jag bestämde mig för att ta ett till test, och även denna gång visade det samma sak. Två streck!
Två test kan väl inte visa fel? Men jag var ändå fortfarande lite osäker. Så jag köpte ett test från Clearblue med veckoindikator. Markus och jag tog det tillsammans innan middagen och där stod det klart och tydligt "GRAVID 2-3 VECKOR". Nu visste vi att det var sant. Vi skulle bli föräldrar igen! Och Hailey skulle bli storasyster.
 
De första veckorna mådde jag så otroligt illa. HELA TIDEN! Dock kräktes jag inte, tack och lov. Illamåendet försvann när jag åt, men kom tillbaka så fort jag slutade. I fyra veckor mådde jag illa konstant. Men sen en dag var det helt plötsligt borta. hur skönt som helst!
Jag fick sug efter saker. Cheeseburgare, Chilicheese, choklad, salta chips, mackor, juice, tinade hallon, äpplen, passionsfrukt och det största suget; MJÖLK. Annars så var jag trött, men inte alls lika trött som när jag var gravid med Hailey. Jag passade på att sova när Hailey tog sin lunchvila.
 
Idag har jag gått in i vecka 20. Så om några dagar har halva tiden gått! Tiden har gått otroligt fort. Bebis är beräknad att dyka upp den 2:a oktober, bara några dagar efter Haileys födelsedag. Vi får se när den behagar att dyka upp!