/ Barn & familj /

Kalasdag med kompisarna

Jag och Hailey hade en toppendag igår. Malin, Milthon, Elin, Nim, Sandra och Nelion kom hit vid 12-tiden. Dom hade köpt så fina presenter till Hailey!
Vi hann med att leka och busa massor! Fika gjorde vi också. När klockan närmade sig 15:00 var alla ungar trötta så allihopa begav sig hemåt.

Mamma kom förbi och var hos oss till ca 18:15 eftersom hon skulle käka middag med några arbetskamrater. Även hon hade med sig en present till Hailey! När hon skulle gå så ville inte Hailey det. Hon älskar verkligen sin mormor...

Vid 18:30 somnade Hailey gott. Markus ockuperade teven hela kvällen så jag satt vid datorn istället.

Strax innan sju vaknade Hailey och då mös vi först en stund i sängen innan vi klev upp. Till frukost åt Hailey banan, youghurt och lite smörgås.

Vi har lekt i hennes rum med alla nya leksaker. Men just nu sover hon och jag har passat på att titta på Dessertmästarna som jag missade igår!

/ Barn & familj /

Året som gått

Mycket har hänt och förändrats under det gångna året. Det största är ju såklart att vi har blivit föräldrar. Året har varit fantastiskt roligt, men det har också varit tufft. Här kommer en liten lista:

VAD HAR VARIT TUFFT?

- BILRESORNA
Det som man trodde skulle vara det MINSTA problemet har faktiskt varit vårt största. Hailey har, ända sedan hon föddes, hatat att åka bil. Några korta perioder har det funkat helt okej, men majoriteten av bilresorna har varit olidliga. Hon har bara grinat! Och så är det fortfarande... man undrar ju när vi slipper oroa oss för detta längre!

- SJUKDOMARNA
Det är verkligen hemskt att se sitt barn vara sjuk. Allt man vill är att ta över all deras smärta... det är extra tufft nu när hon inte kan prata och berätta rakt ut vad som är fel. Men som tur är så har hon inte varit sjuk så många gånger under detta år (peppar, peppar!).

VAD HAR VARIT BRA?

- STÖDET FRÅN FAMILJEN
Vilka klippor vi har. Vi har fått matlådor, frysen full med bakverk, stöd och peppning när det har varit jobbigt. Familjen har alltid funnits där, och det är både jag och Markus otroligt tacksamma för.

- SÖMNEN
"När barnet kommer så kommer ni aldrig få sova!". Så lät det under hela graviditeten. Självklart var man lite nervös inför det, men jag tänkte positivt (det kommer vara värt det).
Men både jag och Markus sover hur bra som helst. Självklart har vi sämre nätter (när Hailey vaknar flera gånger), men majoriteten av nätterna är bra. Och så har det varit sedan hon föddes!

- AMNINGEN
Den här punkten har både lite ris och ros. Jag har älskat att amma. Det har varit sååå smidigt! Man har maten med sig, alltid redo och rätt temperatur.
Jag hade det dock svårt i början att få till amningen på det ena bröstet. Men sen flöt det på när jag fick snurr på det.
Sen har jag känt ett tag att jag har varit färdig med amningen. Jag hade kunnat sluta för flera månader sen. MEN Hailey är verkligen inte redo för det. Och jag tänker inte ta bort hennes lilla trygghet bara för att jag är självisk och vill det. Dock ammar hon nästan bara vid nattningarna, så det är inte så farligt ändå. Jag inväntar hennes signal, och då kan vi göra ett (bra) avslut!

- DE GLADA STUNDERNA
Det är så mysigt när sitt barn springer fram till en och ger en kram. Eller att se när hon tar sina första steg. Det första leendet. De första orden. Dom första tänderna.
Många glada ögonblick har vi fått bevittna. Och fler kommer det bli!

/ Barn & familj /

Ett år

Den här bilden är den sista på magen innan Hailey föddes. Den togs på kvällen den 27:e!

Vid den här tiden för ett år sedan hade värkarna etablerat sig ordentligt. Markus kom hem vid 9:20 och jag hade precis tagit en alvedon och en dusch. Om en stund skulle jag be Markus ringa till BB och fråga om vi fick komma in. Det fick vi och klockan 12:00 var vi inskrivna och efter undersökningen visade det sig att jag redan var öppen 9 cm!

Direkt efter förlossningen (Hailey föddes 15:48) var jag tvungen att åka till operationssalen för att få bort fosterhinnor som fortfarande fanns kvar. Jag hade även förlorat mycket blod.

Efter operationen fick jag ligga på uppvaket och vänta på att epiduralbedövningen skulle släppa. Jag minns att jag var extremt hungrig. Och att jag ville att Markus och Hailey skulle vara hos mig. Med vid 19:15 fick dom äntligen komma till mig! På bilden är ögonblicket då jag fick hålla i lillskrutt igen. Jag ser inte så fräsch ut kanske! Men otroligt lycklig var jag!

Vi fick vara kvar på en "omvårdnadsavdelning" på BB för att hålla koll på mig. Jag fick järndropp för att höja mitt värde som var jättelågt.
Vi var så less på sjukhusmiljön och ville bara hem. Hailey föddes på en måndag och på onsdag kväll (efter lite övertalning) fick vi komma hem som en familj!

Idag sitter vi här med vår underbara lilla 1-åring... tiden går så fort...